Författare: lysekil

Vänsterpartiet Lysekil har lämnat in ett initiativärende om att kommunen ska erbjuda Letterbox Club till barn mellan fyra och elva år som lever i hushåll med ekonomiskt bistånd. Bakgrunden är tydlig: ekonomisk utsatthet påverkar barns livsvillkor negativt, både på kort och lång sikt. Forskning visar att barn som växer upp i ekonomiskt pressade familjer löper större risk att få sämre skolresultat, uppleva ohälsa och få svårare att etablera sig i arbetslivet.

Fullföljda studier är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för framtida hälsa, trygghet och självständighet, och därför menar Vänsterpartiet att kommunen måste arbeta mer förebyggande där barnens behov är som störst.

Letterbox Club är en etablerad insats där barn under sex månader får hem ett paket varje månad med noggrant utvalda böcker, matematikspel och inspirerande material som syftar till att stärka deras läslust och intresse för matematik. Svenska och internationella utvärderingar visar att barnen både ökar sin motivation och förbättrar sina skolrelaterade färdigheter, samtidigt som paketen ofta skapar positiva stunder i hemmet mellan barn och vuxna. Insatsen riktar sig specifikt till barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd, där risken för skolsvårigheter är större än i befolkningen i stort.

I en tid då förändringar i trygghetssystemen gör att fler familjer riskerar att hamna i ekonomisk utsatthet är det enligt Vänsterpartiet nödvändigt att sätta in tidiga stödjande insatser. Ett paket med böcker och spel kanske kan verka som en liten åtgärd, men den bygger på stark forskning och lång erfarenhet, och den kan ge barn en konkret möjlighet att utveckla sina förmågor och stärka sin framtidstro.

Vänsterpartiet menar att Lysekils kommun bör ta chansen att ge dessa barn ett bättre utgångsläge i skolan och i livet. Initiativärendet föreslår därför att frågan lyfts i kommande folkhälsodialoger, gärna med ambitionen att hitta samfinansiering med regionen, samt att kommunen inför möjligheten för barn i hushåll med ekonomiskt bistånd att delta i Letterbox Club.

Det är en liten investering med stor potential att göra skillnad – och ett konkret steg mot ett mer jämlikt Lysekil där alla barn får möjlighet att lyckas.

Vänsterpartiet Lysekil

På gårdagens kommunstyrelse sammanträde lämnade Vänsterpartiet Lysekil in ett initiativärende om att kommunen ska utreda förutsättningarna för att avsluta sitt delägarskap i Fyrstads Flygplats AB, som driver Göteborg Stallbacka Airport (tidigare Fyrstads flygplats).

Lysekils kommun äger endast 1 procent av bolaget – men förväntas ändå stå för betydande ekonomiska åtaganden när flygplatsen ständigt behöver både borgensramar, ägartillskott och årliga verksamhetsbidrag. Detta sker dessutom i ett läge när Lysekils kommun redan står inför stora ekonomiska utmaningar och tvingas göra neddragningar i skola, äldreomsorg och andra viktiga verksamheter.

I dagsläget är nyttan för Lysekils kommun mycket begränsad. Kommunens egen representant har uppgett att det främst är enskilda större företag, som Preem, som har nytta av flygplatsen. Våra grannkommuner, exempelvis Munkedal eller Sotenäs är inte delägare, och tillgängligheten för invånarna är liten.

Samtidigt har flygplatsbolaget under senare år dragits med ekonomiska underskott, svag likviditet och ett stort investeringsbehov. För Lysekil innebär det skattefinansierade kostnader utan motsvarande samhällsnytta.

När kommunen nu tvingas spara på kärnverksamheterna är det inte rimligt att fortsätta binda upp pengar i ett flygplatsbolag där vi bara äger en procent – men där riskerna är betydligt större än nyttan.

Lysekils kommun befinner sig i ett ekonomiskt ansträngt läge. Ökade kostnader inom välfärden, en åldrande befolkning och demografiska förändringar gör att vi måste prioritera de verksamheter som faktiskt kommer invånarna till del.

Att fortsätta vara delägare i Stallbacka flygplats innebär inte bara ökade kostnader här och nu. Det binder också kommunen till fortsatta ekonomiska åtaganden framåt – i form av ägartillskott, garantier och ansvar för eventuella framtida underskott.

Det är inte försvarbart att skjuta till kommunala skattemedel för att hålla en flygplats igång som i första hand gynnar redan resursstarka aktörer, samtidigt som vi måste spara på omsorg, stödinsatser och utbildning.

Vänsterpartiet menar att Lysekils kommun måste ta ansvar för en långsiktigt hållbar ekonomi. Vi ska använda våra resurser där de gör störst nytta – för barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och alla som behöver samhällets stöd.

Att lämna delägarskapet i flygplatsen är ett viktigt steg i den riktningen.

Vi föreslår därför att kommunen omedelbart utreder vad som krävs för ett utträde, vilka juridiska och ekonomiska konsekvenser det innebär, och att processen påbörjas i god tid innan avtalet kan sägas upp inför nästa avtalsperiod 2027.

Vänsterpartiet Lysekil

Snart är det dags för Vänsterpartiet Lysekils årsmöte – ett av årets viktigaste möten för vår partiförening. Här fattar vi beslut om verksamheten, väljer våra företrädare och sätter kursen inför valåret 2026.

Rätten till trygghet är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Ändå lever tusentals kvinnor i Sverige i en vardag präglad av kontroll, rädsla och våld – ofta i sitt eget hem.

Vi behöver tala klarspråk: våld mot kvinnor är inte en privat angelägenhet utan ett allvarligt systemfel.

När tryggheten görs till ett individuellt projekt, där den utsatta själv förväntas ordna sin säkerhet genom att fly, då sviker välfärden sitt kärnuppdrag.

Statistiken är tydlig. Merparten av våldet mot kvinnor sker i relationer där den våldsutövande bor tillsammans med den som utsätts. Trots detta är det fortfarande standardlösning att den utsatta –tvingas lämna sitt hem, sina grannar, sitt arbete och sin trygghet. För äldre kvinnor är läget ännu mer akut. Många har låga pensioner, är beroende av omsorg eller lever med sjukdomar som gör det näst intill omöjligt att bryta upp. Våld mot äldre kvinnor osynliggörs dessutom ofta i vården, där skador felaktigt avfärdas som fallolyckor eller åldersrelaterade besvär.

Dagens politik räcker inte. IVO visar att en majoritet av landets socialnämnder inte följer Socialstyrelsens föreskrifter om våld i nära relationer. Bostadsbristen skapar direkta inlåsningseffekter och gör att kvinnor stannar kvar för att de saknar alternativ. Tryggheten har i praktiken blivit beroende av ekonomi, bostadsmarknad och geografisk tur. Vi behöver en helt ny kurs.

Principen ska vara tydlig: det är den våldsutövande som ska lämna bostaden – inte den utsatta. Hemmet ska vara en trygg plats, inte en riskmiljö man tvingas fly ifrån. Det kräver förändringar i både lagstiftning, myndighetsstyrning och kommunala rutiner.

Vi kan lära av Norge, där man redan tagit avgörande steg. Genom elektronisk övervakning, så kallad ”omvendt voldsalarm”, kan polis omedelbart larma om den våldsutövande bryter mot ett kontaktförbud. Norge använder också möjligheten att besluta om att personen måste lämna sitt eget hem, så att den utsatta kan bo kvar. Resultaten är entydiga: högre trygghet, färre återkommande angrepp och stora samhällsekonomiska vinster.

Även på lokal nivå måste förändringen börja nu:

• Kommuner genom sina bostadsbolag bör säkerställa att den våldsutövande snabbt kan flyttas, medan den utsatta behåller sitt hem och sina omsorgsinsatser.
• Inom äldreomsorgen måste all personal utbildas i att upptäcka våld, särskilt hos personer med demens eller funktionsnedsättningar där signalerna är svårare att se.

Våld mot kvinnor kostar miljarder kronor varje år –

men de största kostnaderna mäts inte i pengar, utan i förlorad frihet och livskvalitet.

Rätten till ett liv utan rädsla är ett löfte vi gav varandra när vi byggde välfärden. Nu är det dags att hålla det.

Vänsterpartiet Lysekil

I dagarna avgörs framtiden för 112 hem på Badhusberget. Lysekils Bostäder AB planerar att sälja fastigheterna på Badhusberget 5–9 till Bagge Fastigheter för 82 miljoner kronor, samtidigt som man förvärvar centrala fastigheter för att bygga seniorbostäder.

Vänsterpartiet Lysekil ser nyanserna i affären: vi förstår behovet av att frigöra kapital för att möta den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning, och vi ser att Bagge Fastigheter är en etablerad aktör i vår region.  Men vi ser också riskerna:

Varje gång allmännyttan minskar, minskar också kommunens direkta rådighet över bostadsmarknaden och hyresgästernas inflytande

Vi är medvetna om det politiska läget. Även om vi i Vänsterpartiet protesterar eller röstar nej i kommunfullmäktige, talar politiska verkligheten för att förslaget kommer att bifallas. I det läget anser vi att det inte är meningsfullt att endast yrka avslag och sedan se på när affären genomförs utan skyddsnät. Som ett ansvarsfullt parti måste vi agera för att minimera de negativa följderna för de boende.

Därför uppmanar vi nu övriga partier i kommunfullmäktige att enas kring ett antal nödvändiga tillägg till affären. Vi kräver att godkännandet av försäljningen villkoras med följande punkter:

• Femårigt stopp för ”lyxrenoveringar”: För att motverka spekulation och plötsliga hyreschocker (så kallade renovräkningar) kräver vi att köpekontraktet innehåller ett förbud mot standardhöjande renoveringar som leder till hyreshöjningar under de första fem åren. Underhåll ska ske, men det ska vara för hyresgästernas bästa, inte för att pressa upp vinstmarginaler.

• Öronmärkning av de 24 miljonerna: Affären genererar ett nettoöverskott på 24 miljoner kronor till bolaget. Dessa pengar skall stärka underhåll och trygghet i de delar som allmännyttan har kvar. Delar kan även användas för en anpassning av lägenhetsutbudet till framtidens behov samt ett utvecklat ägande av hyresbostäder i övriga kommundelar.

• Hembudsklausul och återköpsrätt: Vi måste säkra att fastigheterna inte säljs vidare till kortsiktiga riskkapitalbolag i framtiden. En hembudsklausul ger Lysekil rätten att köpa tillbaka husen om Bagge Fastigheter skulle vilja lämna området.

Utöver det vi vill att kommunen och Lysekils bostäder ställer tydliga förväntningar på köparen att delta i områdets sociala utveckling och medborgardialog.

Vänsterpartiet Lysekil kommer alltid att föredra allmännyttigt ägande. Men när en affär nu ser ut att bli verklighet, är vår främsta prioritet att vara den seriösa kraft som ser till att hyresgästernas trygghet skrivs in i själva kontraktet. Vi hoppas att övriga partier är beredda att ta det ansvaret tillsammans med oss.

Vänsterpartiet Lysekil

Lysekils kommun står inför stora ekonomiska utmaningar. Vi ser ökade kostnader och neddragningar i våra verksamheter, samtidigt som vi behöver prioritera välfärden för våra invånare. Mot den bakgrunden har kommunfullmäktige beslutat att avsätta en miljon kronor för en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) om en fast förbindelse över Gullmarn.

Vi i Vänsterpartiet reserverar oss mot beslutet. Varför?

För det första är en ÅVS ingen garanti för en bro. Det är ett första steg i en process som kan ta 10–15 år och som är fylld av osäkerheter:

• Försvarsmakten har inte tillstyrkt nuvarande lösning.
• Miljöprövning och Natura 2000-bedömning är inte gjorda.
• Kostnaderna för en öppningsbar bro kan bli betydligt högre än antaget.

För det andra är ÅVS Trafikverkets ansvar.

Om projektet är så samhällsekonomiskt lönsamt som förstudien anger, bör staten och regionen finansiera studien – inte Lysekils kommun. Staten har helt andra resurser än vi. Våra utvecklingsmedel och samhällsbyggnadsbudget ska gå till att stärka välfärden här och nu, inte till osäkra prestigeprojekt.

Dessutom finns en risk att en framtida bro innebär avgifter för passage. Det kan slå hårt mot pendlare och medarbetare som arbetar i Lysekil men bor på andra sidan fjorden. Om människor tvingas betala varje gång de passerar, riskerar vi att tappa både invånare och arbetskraft – något som skulle försvaga kommunen ytterligare.

Vi vill ha en kommun som satsar på människor – inte på dyra utredningar som kanske aldrig leder till något. Därför säger vi nej till att Lysekils kommun finansierar ÅVS för en bro över Gullmarn.

(Bild från ÅTGÄRDSVALSSTUDIE (ÅVS) GULLMARSBRON, handlingar till Kommunfullmäktige 2025-12-10, ärende 4)

Lysekils kommun har nu tagit ställning: vi kommer inte att delta i möten med regeringens samordnare om frivillig återvandring. Beslutet fattades av kommunstyrelsen den 26 november efter ett gemensamt initiativ från Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Varför? För att frågan om återvandring är politisk – och för att den går i helt fel riktning. Regeringens politik, som drivs av Sverigedemokraterna, är både upprörande och kontraproduktiv. Att lägga tid och resurser på att diskutera hur människor ska lämna Sverige när kommunerna står inför stora rekryteringsbehov inom vård, omsorg och skola är orimligt. Vi behöver fler som arbetar i välfärden, inte färre.

Vänsterpartiet har länge varit tydligt:

• Försvara asylrätten och permanenta uppehållstillstånd – det är grunden för trygghet och integration.
• Stoppa dyra och ineffektiva satsningar på återvandring. De 1,4 miljarder kronor som regeringen avsatt för detta borde istället gå till att stärka kommunerna, särskilt i glesbygd, där behoven är stora.

Flera kommuner runt om i landet har redan sagt nej till dessa möten. Vi står bakom samma linje: framtidstro, inkludering och gemenskap är vägen framåt – inte exkludering och utflyttning.

Lysekil ska vara en kommun där människor känner sig välkomna och behövda. Där vi bygger ett starkt samhälle tillsammans. Där vi investerar i välfärd, inte i politik som splittrar.

//Vänsterpartiet Lysekil

Kommunen har utrett den politiska organisationen och föreslår flera förändringar. Bland annat vill man minska antalet politiker i nämnderna, öka antalet i kommunstyrelsen och utreda om kommunen helt ska gå över till en modell med bara kommunstyrelsen och inga facknämnder.

Vänsterpartiet säger nej till dessa förändringar. Vi anser att lokalpolitiken ska vara levande och nära medborgarna. Det ska finnas fler vägar in för nya politiker, och vi vill stärka demokrati, jämställdhet och delaktighet – inte minska dem.

Politiken ska vara effektiv och fatta välgrundade beslut, men det gör vi bäst genom att förbättra mötesformer och göra dokument mer tillgängliga, inte genom att samla makten hos färre personer. Vi uppmanar också alla partier att tänka på jämställdhet och inkludering när de nominerar kandidater.

Vi säger nej till att minska nämnderna från 9 ordinarie ledamöter och 9 ersättare till 7 ordinarie och 5 ersättare. Färre platser minskar den lokala demokratin och gör det svårare för mindre partier att delta och få insyn. Vi säger också nej till en modell med bara kommunstyrelsen. Utan facknämnder kommer politiken längre bort från kommunens verksamheter och medborgarna. Det minskar antalet aktiva politiker och ökar avståndet till den kommunala makten.